*hard/i PV

*hardi

(tr)
1.
TEK Prilabori la internan strukturon de metalo, por akiri rezistemon kontraŭ foruziĝo, fleksado, premado, tordado, pere de varmigo, ĥemia trakto aŭ ambaŭ: hardita fero [1]; hardi glavon.
2.
Malmoligi: hardi gipson, cementon; ŝablonoj preparitaj per metodo uzanta harditan argilon [2].
3.
(figure) Igi nesentema, krudigi, fortigi: mizero hardas korojn; favorkoreco kaj veremeco hardas reĝon [3]; Georgo ja multe spertis, ankaŭ la maldolĉan lagon de amo, kiu hardas aŭ moligas [4]; longa kaj malfacila batalado nin hardis [5]; [ili] estas sufiĉe harditaj kontraŭ la mara malsano FK ; nia bravega anaro, obstine ĝi paŝas, provita, hardita [6].
1. H. C. Andersen, trad. L. L. Zamenhof: Fabeloj, vol. 2, Monteto de elfoj
2. Monato, DJ Cane: Monfalsada ekonomio, 2012
3. trad. L. L. Zamenhof: La Malnova Testamento, Sentencoj 20:28
4. H. C. Andersen, trad. L. L. Zamenhof: Fabeloj, vol. 4, Historio el la dunoj
5. L. L. Zamenhof: Paroloj, Parolado antaŭ la Kvara Kongreso Esperantista en Dresden en la 17a de aŭgusto 1908
6. L. L. Zamenhof: La Vojo
angle:
harden
beloruse:
гартаваць, загартаваць
ĉeĥe:
otužit, otužovat, utužit, utužovat
ĉine:
3. [cuì], 实体化 [shítǐhuà]
france:
tremper (le métal, le caractère), aguerrir, durcir (tr.), endurcir ~ita: trempé (durci), endurci, invétéré.
germane:
1. härten 2. aushärten 3. abhärten, verhärten
hispane:
1. templar 2. endurecer
hungare:
megedz, megkeményít
itale:
temprare, indurire (tr.)
japane:
焼入れする [やきいれする], 硬化させる [こうかさせる], 鍛える [きたえる]
katalune:
1. trempar 2. endurir 3. insensibilitzar
nederlande:
1. stalen (staal harden) 2. harden 3. hard maken, verharden (tr.)
portugale:
1. temperar aço 2. endurecer, enrijecer 3. endurecer, enrijecer
ruse:
закалять
slovake:
otužiť, otužovať
svede:
härda
ukraine:
гартувати, загартовувати

hardado

Procedo per kiu oni hardas ion: hardado en akvo, en oleo, per aerblovo PIV1 .
ĉeĥe:
kalení, tvrzení
ĉine:
养成习惯 [yǎngchéngxíguàn], 強化 [qiánghuà]
france:
trempe (traitement qui endurcit)
germane:
Härtung
hungare:
edzés (hőkezelés)
japane:
焼入れ [やきいれ]
slovake:
kalenie, tvrdenie
ukraine:
гарт, гартування, загартування

hardiĝi

(ntr)
Iĝi rezistema kontraŭ eksteraj atakoj, malmola, fortika: hardiĝinta krimulo; ju pli la malsinceraj amikoj alskribis al lia heroeco la glorajn venkojn, des pli […] lia koro hardiĝis Iŝtar .
ĉine:
使硬化 [shǐyìnghuà], 磨炼 [móliàn]
france:
s'aguerrir, se durcir, s'endurcir
germane:
sich verhärten
hungare:
edzett, megedződött
japane:
硬化する [こうかする], 鍛えられる [きたえられる]
katalune:
endurir-se, empedreir-se
ukraine:
гартуватися, загартовуватися

harditeco, hardeco

Kvalito de io hardita aŭ ĝenerale rezista kontraŭ la enigo de alia korpo: harditeco de gipso, hardeco de ŝtalo; (figure) kelkaj fotoj montris la arkitekton, bone substrekantaj ties batalemon kaj harditecon, ties guston al potenco ChB .
beloruse:
гарт, загартаванасьць
ĉeĥe:
tvrdost
ĉine:
严重性 [yánzhòngxìng], 硬度 [yìngdù]
france:
dureté, endurcissement, trempe (caractère endurci)
germane:
Härte
hungare:
edzettség
itale:
tempra, durezza
japane:
焼入れ加減 [やきいれかげん], 強固さ [きょうこさ]
katalune:
tremp, fortalesa
nederlande:
gehardheid
portugale:
dureza
ruse:
закалённость
slovake:
tvrdosť
ukraine:
загартованість

malhardi

(tr)
1.
TEK Renversi la rezulton de hardado, donante al metalo unuforman, konstantan strukturon, kiu estis damaĝe influita de antaŭaj procedoj.
2.
Moligi, malfortigi: la delikatforma kaj malhardita Petronius ekkaptis la manon de la juna atleto QuV .
angle:
1. annealing (metallurgy)
ĉeĥe:
měkčit
france:
détremper (un métal), amollir
germane:
erweichen, schwächen 1. weichglühen
hungare:
1. megereszt (fémet), kilágyít (fémet) 2. elkényelmesít, ellustít
itale:
stemprare, stemperare (stemprare), far rinvenire (metal.)
japane:
焼きなましする [やきなましする], 軟化させる [なんかさせる]
katalune:
1. destrempar 2. ablanir, estovar
nederlande:
zacht maken, week maken
slovake:
(z)mäkčiť, oslabiť, popustiť, zoslabiť
ukraine:
розгартовувати

administraj notoj

~ado: Mankas fonto, kiu estas nek vortaro nek terminaro.